Räntefonder placerar i räntebärande värdepapper, till exempel obligationer, statsskuldväxlar, bostads-, kommun- och statsobligationer. I korthet så lånar de ut pengar - såväl till företag som stater. Avkastningen för räntefonderna är räntan de får på lånen. Storleken på avkastningen beror främst på den framtida ränteutvecklingen, men även på förvaltarens skicklighet.
Riskinformation: Investeringar innebär en risk. Fonder med riskklass 5-7 kan öka och minska kraftigt i värde. Faktablad och informationsbroschyr finns i Fondlistan.
Räntefonder passar dig som vill undvika stora kurssvängningar - att värdet på ditt sparande varierar för mycket.
Räntefonder har generellt sett lägre risk än aktie- och blandfonder. Du har även möjlighet att få en högre avkastning än på ett sparkonto.
De har oftast lägre avkastning än aktie- och blandfonder.
De korta räntefonderna, även kallade penningmarknadsfonder, placerar i räntebärande värdepapper med kortare löptider - vanligen upp till ett år. De följer den korta räntemarknaden nära, vilket bland annat betyder att Riksbankens reporänta har stor betydelse. En höjd reporänta gynnar till exempel de korta räntefonderna.
Korta räntefonder passar dig som vill avvara pengarna på kort tid, ha en bättre riskspridning och bättre skydd vid oro på börsen.
De korta räntefonderna har lägst risk av alla typer av fonder, då den följer räntemarknaden väl. Stigande marknadsräntor kan ha en positiv påverkan på denna fondtyp.
När räntan är låg så riskerar stor del av fondutvecklingen försvinna i fondavgiften.
De långa räntefonderna, även kallade obligationsfonder, investerar i räntepapper med längre löptid - det vill säga löptider som är längre än ett år. Fonderna påverkas framför allt av utvecklingen på den långa räntemarknaden.
Långa räntefonder passar dig som vill ha räntesparande, men ett mer långsiktigt och med möjlighet till större avkastning än för korta räntefonder.
Om marknadsräntan går ner kan de långa räntefonderna gå upp i värde. Med en lång räntefond får du en bättre utveckling på fonden om räntan går ner än i en kort räntefond.
Om marknadsräntan går upp kan de långa räntefonderna gå ner i värde. Du förlorar då mer än om du hade köpt en kort räntefond eller haft pengarna på ett sparkonto. Svängningarna är dock inte lika stora som för aktiefonder.
Kreditspread (eller räntespread) används för att beskriva skillnaden i pris mellan obligationer som har samma löptid men olika kreditvärdighet, oftast skillnaden mellan statsobligationer och någon annan obligationstyp, till exempel företagsobligationer.
”Ihopspreadning” är när skillnaden minskar och ”isärspreadning” är när den ökar. Skillnaden anges i baspunkter.
Vill du slippa tänka på löptider? Om du siktar på god avkastning över tid och vill slippa bekymra dig över börssvängningar och löptider kan så kallade varierande räntefonder vara något för dig. Här väljer förvaltaren löptid på placeringarna utifrån sin egen tro kring ränteutvecklingen framöver.
För att hitta våra räntefonder - följ stegen: