För att skydda företaget mot bedrägerier bör du lära dig mer om hur den här brottsligheten fungerar och hur du kan göra det svårare för bedragarna. Vi har listat några vanliga bedrägerier – och berättar hur du kan skydda dig!
Ett vd-bedrägeri innebär att bedragaren utger sig för att vara företagets vd och ber någon på företaget, i ett mejl, att överföra pengar till ett visst konto. Ofta rör det sig om stora belopp, utländska konton och nästan alltid är det bråttom. Avsändaren kan förstås också ge sken av att vara en annan chef i företaget eller en kollega. Bedragaren använder olika metoder för att få det att se ut som om vd:n är avsändare.
Det bästa skyddet mot vd-bedrägerier är att ha klara och tydliga regler som säger att ingen på företaget ska genomföra ekonomiska transaktioner enbart med ett mejl som underlag. Uppdraget att utföra en överföring, kanske över ett visst belopp, ska alltid kontrolleras muntligt med uppdragsgivaren.
Vishing är enkelt uttryckt ett sätt för bedragare att "fiska" efter information via telefon (jämför med phising som oftast är bedrägeriförsök via mejl) och få den som blir uppringd att lämna ut olika uppgifter. De utger sig för att vara från, till exempel, banken, en känd affärspartner eller myndighet och vill lura till sig personlig, finansiell eller säkerhetsrelaterad information.
Cryptolocker är en så kallad ransomware – en skadlig mjukvara som låser den drabbades dator helt eller delvis. Mjukvaran skickas i ett mejl som ofta ser ut att komma från en trovärdig avsändare – en bank, Skatteverket eller något annat känt företagsnamn. I mejlet uppmanas mottagaren att läsa informationen i en bilaga eller länk. När mjukvaran har låst datorn får den drabbade ett krav på betalning för att få tillgång till sin dator igen.
Här är det bra datorsäkerhet som gäller. Se till att ha ordentliga antivirusprogram och gör regelbundna backuper, som inte är kopplade till nätet. Var uppmärksam på mejl från okända avsändare och klicka aldrig på tveksamma länkar eller bilagor.
Bluffakturor är ett samlingsbegrepp för ett betalningskrav på en vara eller tjänst som ingen på företaget har beställt eller fått levererad. Det kan både handla om att en försäljare har varit i kontakt med er och hävdar att ni har beställt en vara eller tjänst eller att fakturan har skickats till företaget utan föregående kontakt.
Skaffa bra rutiner för hur fakturor ska hanteras. Var noggranna i era kontroller av fakturor från nya leverantörer. Vad gäller fakturan? Vem i företaget har godkänt beställningen? Svensk Handel har en varningslista där du hittar företag som har blivit anmälda för att skicka bluffakturor. Där får du också råd om hur du ska göra om du misstänker att du har fått en faktura som du inte ska betala.