– Vårt jordbruk är i grunden starkt och Sverige har goda möjligheter att ställa om till en mer hållbar livsmedelsproduktion och öka utbudet av livsmedel. Men det saknas inte utmaningar, säger Jörgen Kennemar, Företagarekonom på Swedbank.
Pandemin och kriget i Ukraina har drivit upp kostnaderna i svenskt lantbruk och startat en kraftig uppgång i den globala inflationen. Den har följts av snabbt stigande räntor, i en takt som vi inte har sett på decennier. Som en följd av det höga ränteläget och en svag global tillväxt rycker nu lågkonjunkturen allt närmare. Det dåliga skördeåret 2023, med torka och översvämningar, pressar lönsamheten i svenskt lantbruk, vilket också framgick av Lantbruksbarometern 2023.
– Det är glädjande att inflationen faller tillbaka. Det har ökat förväntningarna om att räntetoppen är nådd och att vi kommer få se räntesänkningar under 2024 både i USA och i Europa, säger Jörgen Kennemar.
Den lägre inflationen är en effekt av aggressiva räntehöjningar som nu kyler ned hushållens konsumtion, samtidigt som företagen tenderar att skjuta fram sina investeringar. Lägre råoljepriser och sänkt reduktionsplikt drar ner det svenska dieselpriset. Riksbanken flaggar inte för några räntesänkningar i närtid ännu, men de flesta bedömare räknar med att Riksbanken kommer att sänka räntorna under 2024.
Den svaga kronan har försvårat möjligheterna att få ned inflationen eftersom kronkursen gör det dyrare att köpa utländska varor och tjänster. Sedan början av 2021 har kronan försvagats med över tio procent mot euron och med drygt tjugo procent mot dollarn. I slutet av 2023 stärktes dock kronan och förväntningarna på en fortsatt kronförstärkning har stigit. Men erfarenheterna visar att det är svårt att förutse kronan, inte minst i en osäker omvärld. Samtidigt brottas svensk ekonomi med en hög privat skuldsättning och det kan ha en hämmande effekt både på tillväxten och kronkursen.
Ett annat tecken i tiden är det låga stämningsläget bland svenska hushåll och företag. Enligt Konjunkturinstitutets mätning för december ligger konsumenternas förtroende för den egna ekonomin på fortsatt låga nivåer. Även inom näringslivet fortsätter förtroendekurvan att dala.
– Mixen av sjunkande reallöner, höga räntor och en svagare arbetsmarknad leder till en fortsatt svag eller minskad konsumtion. Det påverkar även företagen och under det senaste året har antalet företagskonkurser ökat kraftigt. För landets lantbruksföretag blir sannolikt effekten mindre kännbar än för många andra. Svensk mat har en stark position bland landets konsumenter och vi vet att sparsamma svenskar drar ner mer på restaurangbesök än på matinköp. Och det är framför allt i butikerna som svenska livsmedel är välrepresenterade. Samtidigt har hushållen blivit mer prismedvetna och söker sig till billigare alternativ eller ändrar köpbeteende, säger han.
Kriget i Ukraina och väderfenomenet El Nino har hittills haft begränsad effekt på de globala råvarumarknaderna. Livsmedelspriserna sjönk på bred front under 2023, vilket visar att de globala marknaderna är välförsörjda. Goda skördar och lägre kostnader för energi och gödning har pressat ner livsmedelspriserna. I ett längre perspektiv är utvecklingen mer svårbedömd. Ihållande oljeprisökningar, till följd av en upptrappning av konflikten i Mellanöstern, kan driva upp produktions- och transportkostnaderna och därmed livsmedelspriserna. Dessutom kan de långsiktiga effekterna av klimatförändringarna, extrema väderhändelser och förvärrad vattenbrist påverka prisbildningen på livsmedel.
– Man kan inte heller bortse från det osäkra geopolitiska läget, som kan leda till nya störningar i handeln med jordbruksråvaror. Att säkra den inhemska livsmedelsförsörjningen har blivit ännu mer angeläget. Här kan regeringens livsmedelsstrategi spela en viktig roll för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen, säger Jörgen Kennemar.