– Inflationstakten fortsätter att överraska, men vår bedömning är att den toppar på närmare 11 procent i början av nästa år. Då bör räntehöjningarna och de ökade kostnaderna ha fått tillräcklig effekt på konsumtionsviljan, säger Jörgen Kennemar.

Av Riksbankens prognos från september framgår att reporäntan förväntas plana ut, på runt 2,5 procent, under andra kvartalet 2023. Det innebär generella räntenivåer på mellan 4 och 5 procent nästa år.

Värst drabbade branscher

– När hushållens köpkraft urholkas av inflation och stigande räntor märks det särskilt bland företag inom detaljhandel, hotell & restaurang och andra hushållsnära varor och tjänster. Även byggbranschen får kraftigare motvind när hushållen drar åt svångremmen, slutar renovera och skjuter upp bostadsköpen, säger Jörgen Kennemar.

Stigande kostnader

Situationen förvärras av att många, utöver minskad efterfrågan, också brottas med stigande kostnader för el, hyror, uppvärmning och räntor.

– Det blir allt viktigare att se över företagets kostnader och om möjligt öka produktiviteten. Sannolikt kommer det bli svårare att höja priserna framöver. Vi ska nog snarare räkna med att billigare alternativ blir mer attraktiva för hushållen, i takt med att deras köpkraft försvagas, säger han.

Den dåliga stämningen

Ett tecken i tiden är också det extremt låga stämningsläget bland svenska hushåll. Enligt Konjunkturinstitutets mätning för september är konsumenternas förtroende för den egna ekonomin på rekordlåg nivå. Även inom näringslivet är förtroendekurvan dalande.

– Stämningsläget är inte lika dystert ibland företagarna, men vi ser en tydlig nedgång, bland annat inom detaljhandeln, säger han.

Konkurserna blir fler

Företagskonkurserna blir fler igen, efter att ha minskat under pandemiåren. I september ökade de med 13 procent jämfört med samma period förra året, enligt statistik från UC.

– Företag som hade det tufft redan under pandemin, och som fick ekonomiskt stöd, är överrepresenterade i den färska konkursstatistiken, säger han.

Den svaga kronan

Den svaga kronkursen är en annan faktor som påverkar många företag.

– Eftersom allt vi importerar blir dyrare, spär vår svaga valuta på inflationen. Vinnarna är de företag som har sina kostnader i Sverige, men får betalt i dollar eller euro, som skogsbolag och gruvnäring. För de som har sin huvudsakliga försäljning i Sverige blir det däremot tuffare, säger han.

Allt är inte nattsvart

Trots de dystra prognoserna finns det en och annan ljusglimt.

– Vi ska komma ihåg att klimatomställningen fortsätter och att energikrisen har varit en väckarklocka till mycket. Det långsiktiga målet om ett fossilfritt samhälle kommer att generera både investeringar och tillväxt, inte minst i norra Sverige, säger Jörgen Kennemar.